Kortfakta

Alkoholskador

Kroppsliga sjukdomar vid alkoholmissbruk omfattar bl.a. inflammation i matstrupen (esofagit), magsår (ulcus), inflammation i bukspottskörteln (pankreatit) samt ökad belastning på hjärtat.

Nedbrytningen av alkohol i levern ändrar kortvarigt den kemiska balansen i levern. Vid långvarig upprepning av alkoholtillförsel ändras halten av vissa enzymer, vilken kan mätas och användas som tecken på en riskabel ökning av alkoholkonsumtionen. Till slut kan leverns funktion förändras så att den övergår till skrumplever (levercirrhos).

Påståendet om att små mängder alkohol skulle ha gynnsamma effekter på bl.a. hjärta och kärl är omstritt bland forskare.

Vid avbrott efter tids (någon veckas) kontinuerligt och kraftigt alkoholdrickande kan kroppen utveckla ett allvarligt abstinenstillstånd som kallas delirium tremens (DT, "dille"). Det kan yttra sig i hög puls, svettningar, kraftiga darrningar (tremor), illamående eller uppkastningar, sömnsvårigheter, ångest samt hallucinationer och epileptiska anfall. Tillståndet kräver omedelbart medicinskt omhändertagande. Obehandlade alkoholdelirier kan leda till döden. Upplevelsen av ett alkoholdelirium kan vara så skräckfylld att den avhåller från alkoholkonsumtion under lång tid.

Alkoholbetingade psykiska sjukdomar och störningar är bl.a. alkoholpsykos, alkoholdemens, alkoholbetingad ångest samt alkoholbetingade sömnstörningar.

Det finns en ärftlig komponent i risken att utveckla alkoholberoende. Män med en eller flera generationers missbruk på den manliga sidan löper särskilt stor risk att utveckla alkoholmissbruk och alkoholberoende. Risken kan förstärkas av en tidig alkoholdebut med inriktning på stark berusning.

Vid långvarigt alkoholmissbruk ökar risken för bestående hjärnskador (alkoholdemens). Stora delar av hjärnan kan då vara kraftigt förändrad och dess funktioner kraftigt nedsatta.

Inom psykiatrin kan mellan 40 och 50 procent av de akut inlagda patienterna ha sjukdomar eller problem som är förknippade med alkoholkonsumtion.

Mellan åren 1987 och 2007 ökade antalet unga människor i åldern 15 - 24 år som under ett år fick sjukhusvård för sjukdomar huvudsakligen orsakade av alkohol från 700 till 2371.

Riskerna för alkoholskador är särskilt höga i fria och "intressanta" yrken med god tillgång till alkohol.

· Uppskattningarna av alkoholskadornas samhällsekonomiska konsekvenser varierar kraftigt. En beräkning år 2002 av forskare vid SoRAD (en institution för social alkoholforskning vid Stockholms universitet) slutade på 20 miljarder. En annan forskare skattade år 2006 alkoholskadekostnaden till 156 miljarder kronor. Huvuddelen (80 procent) av skillnaderna i skattningarna beror på att studierna delvis mäter olika saker. Resten (20 procent) beror på olika bedömningar av alkoholskadornas omfattning. En omräkning efter en gemensam kalkyl gör att skattningarna blir 44 miljarder för SoRAD och 70 miljarder för forskaren. De stora skillnaderna gäller förtidspensionering, sjukfrånvaro och sjukvård. Skattningar av de årliga samhällskostnaderna för sjukdomar och skador orsakade av cancer är 33 miljarder kronor, av tobak 26 miljarder kronor och för anlagda bränder 1 miljard kronor.

2011-12-08