Inlåst - vägen tillbaka

Kalle har gått från hämnd och droger till poesi och kunna släppa saker som skulder och för hårda straff. Med sig på resan har han haft Per Gustafsson från IBUS som gett stöttning under och efter strafftiden.

En vacker sommardag träffar jag Kalle som är en före detta tungt belastad kriminell. Idag är han frigiven från sitt sista straff som var på sex år, men han kom ut tidigare på grund av gott uppförande.

När jag möter Kalle är han helt förändrad, han har ett behagligt sätt att möta människor och vi kommer genast i samspråk om vårt gemensamma intresse; cykling. Just nu ligger Kalle i hårdträning inför Vätternrundan. Andra intressen Kalle har är det skrivna ordet och han läser mycket poesi och skriver dikter.

– Den första tiden i fängelset tänkte jag bara hämnd, hämnd och hämnd. Jag hade nämligen blivit feldömd och fått ett hårdare straff än jag borde. Jag ville hämnas på vissa personer som försatt mig i den situationen, förklarar Kalle.

Men efter cirka två år av sista straffet började Kalles attitydförändring. Han slutade fokusera på hämnd och började rikta in sig på att klara sig från kriminalitet och droger. Ungefär ett halvår senare in på strafftiden träffade han Per Gustafsson från IBUS (Individuellt behovsstyrt uthålligt stöd), en ideell förening som är en av Hela Människans enheter.

Kämpar för att komma in i samhället igen

Sedan dess har Kalle haft stöd av Per och IBUS i sin kamp för att förändra livssituationen. Drogerna och kriminaliteten har Kalle lagt av med, men det riktigt svåra han kämpar med – nämligen att komma in i samhället igen.

– Vem vill anställa en kille på 45 år utan högre utbildning med 13 domar och drogmissbruk bakom sig? Säger Kalle, och han syftar naturligtvis på sig själv.

Kalle letar febrilt efter sitt mobilnummer då vi ska hålla kontakt efter intervjun, Kalle lever fortfarande under hot och inget som talar om vart i Sverige han finns får framkomma i artikeln.

– Vad många nummer du har i mobilen, säger Per Gustafsson som är med vid fikabordet. Du får ta och radera dina gamla hälarnummer, fortsätter han.

Det är så här Per och IBUS arbetar. Per har själv ett kriminalt förflutet och han känner till hur mönstren ser ut. Just telefonnumren till hälarna är en livlina för Kalle. Hur mycket Kalle än vet hur fel det är, kan han inte bara ta bort kontakterna på en gång. Förändringar får ske i små steg och då kan det vara skönt att ha Per Gustafsson vid sin sida. En som genomskådar honom, ger goda råd och stöttar.

Både Kalle och Per talar om vikten av att kunna ”släppa saker”. Det kan vara saker som att man är dömd för hårt eller har pengar att inkassera från någon de gamla kretsarna. Allt sådant måste släppas annars går det inte riktig att fokusera på det nya livet.

Vill inte tillbaks till det gamla umgänget

Kalles mamma fyller snart år, något som han gärna vill uppmärksamma genom ett besök. Men samtidigt vill han absolut inte träffa på bekanta från de kriminella kretsar han ingick, därför åker Kalle tillsammans med Per.

Bra uppväxt men i nian började problemen

Kalles uppväxt är mycket bra, på sitt rum har han flertalet fotografier av sin mamma och nyligen avlidna pappa.

– Jag hade ett kärleksfullt hem, pappa arbetade och mamma var hemma med mig, i princip den perfekta tillvaron. Dock hade jag stora problem med astma och allergier och var ofta sjuk som barn. Ovanpå detta vara jag också ett överaktivt barn.

Kalle berättar om barndomens inlärningssvårigheter och andra problem i skolan. Trots detta fungerade han normalt fram till nian då det började bli allt mer av drickande på helgerna.

När han började fordonsgymnasiet fortsatte och ökade festandet, dock utan att störa studieresultatet nämnvärt. Men efter gymnasiet var det svårt med jobb och Kalle började med små ungdomsbrott. Under en sommar gjorde han 300 inbrott framförallt i bilar och verkstäder, något han senare fick en månads fängelse för.

Nu med facit i hand hade han önskat han fått ett mer kännbart straff, så att det verkligen hade blivit någon konsekvens av det han gjort.

Börjar med tjuv-projekt men stiger snart i graderna

I fängelset tog han sin första ”panna” (amfetamintripp) och snart var han fast i detta.

Efter fängelset började Kalle med olika ”tjuv-projekt” som han kallar det. Det kunde vara stjäla bilar eller andra saker som hälarna ville ha i utbytet mot droger.

Kalle var bra på det han gjorde och tillsammans med hans respektingivande humör steg han i hierarkin. Inom de kriminella kretsarna respekterade man honom för hans sätt att utföra jobben, många var också rädda för honom.

För att klara bryta med sitt gamla liv, behövde han ge upp allt, hämndbegär, vänner och allt annat som påminde honom om sitt gamla liv. Idag har han nästan bott ett halvår i ett kristet familjehem, han är lovad minst lika mycket till, men hoppas på mer – eftersom han tror sig behöva detta.

Under fängelsetiden fick han hjälp med olika kurser och program som har utvecklat hans sätt att se på saker. Ett program var Cognitive skills, vars mål är att ge kriminalvårdsklienter handfasta verktyg att använda i vardagssituationer. Tanken är att en situation som tidigare hade skapat frustration som exempelvis fått sitt utlopp i en våldshandling nu kan lösas i bättre samförstånd mellan klienten och motparten.

Ett annat program han gick är ”Våga välja”. Den består av nio delar: introduktion, alkohol- och drogkunskap, träning i självkontroll, social färdighetsträning, droger och arbete, fritid och livsstil, förbereda frigivningen, återfallsprevention, repetition och avslutning.

Med sina programkunskaper, sin vilja och Per från IBUS vid sin sida startar så småningom det verkliga straffet enligt Per och Kalle – nämligen att klara sig själv när han kommer ut i verkligheten.

Idag trivs Kalle som fisken i vattnet, visst kan vissa dagar vara mörka, men på det stora hela mår han mycket bra i den miljön han bor i. Han har fått kontakt med sin son och hoppas kunna påbörja en skuldsanering så småningom.

Text och foto: Daniel Ryderholm

Jag får med mig en dikt som Kalle skrev i slutet av 2007.

Inlåst

Smaka på ordet!

Inskränka mitt liv

Eller vakna upp?

Inom lås och bom

Eller fri som vinden?

Låt tanken florera fritt för en stund.

Oftast ser vi inga lås

vi behöver hjälp

vi är sociala!